Så det blev en 10 min på blå linjen och sen ut i det grå vädret. Vädret visade sig dock vara idealiskt för en runda, alldeles friskt efter regnet. Hur som så var bland det första jag stötte på ett flak med fulla studenter från Jensen Västra. Man blir verkligen avundsjuk en sån gång, tänk att få ta studenten igen liksom. Hur underbart som helst och den där frihetskänslan man hade när man var 19 och inte riktigt visste vart livet skulle ta vägen. Nu såhär sju år senare vet jag i och för sig fortfarande inte riktigt vad som kommer hända, men många saker känns ändå förutbestämda, speciellt sen man gjort av med drygt fem av sex möjliga år med CSN. Det är även lustigt att jag fortfarande identifierar mig med gymnasie-Sofia. Speciellt när jag kommer tillbaka till Bollnäs, men det är väl rätt naturligt när man inte hann skapa sig en vuxenidentitet där innan man flyttade. Men det kanske börjar bli dags att inse att man är vuxen och att gymnasietiden faktiskt ligger bakom mig, speciellt när folk gifter sig och skaffar barn på löpande band runt omkring.
Blir dock lite avundsjuk på de där flaken. I Bollnäs finns det inga flak, eller fanns i alla fall inte när jag tog studenten. Kanske inte så konstigt i en småstad, vart ska man åka liksom? Fram och tillbaka över renbron och några svängar förbi brotorget? Hur som helst har jag alltid tyckt att det verkat så himla kul med flaken, för sammanhållningen den där sista dagen av studietiden. Att liksom få uppleva den där frihetskänslan när man bara får skrika och vara så där drygt tonåriga och få tro att man äger världen, åtminstone för några timmar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar